Idag stack jag och Milo till sannabacken för lite träning.

Gallertrapporna gick GALANT uppåt, med massor av godis efteråt. Neråt fanns en liiiten tvekan, men han tog sig ner utan hjälp. Super!

Sedan körde vi lite lägganden och ingångar - gick också bra!

När jag sedan tänkte köra lite apportering och lek med en leksak för att öka intresset för andra saker än bollen så dök en tjej upp med sin lilla valp lite längre bort. Jag blev lite tveksam, men tänkte köra på endå! Vi får se vad som händer.

Hon tränade på sitt håll och jag tränade på mitt håll, och våra hundar var helt koncentrade på sina förare. Jag slängde leksaken och han hämtade den SÅÅÅÅÅÅÅ fint och släppte den i handen på mig!

Sedan belönade jag lite med att kasta bollen, han älskar det ju!

Den kom han också in med fint.

Men.....sista gången kastade jag bollen liiite för långt, vilken blev sååå tydligt. Våran kontakt med varann bröts och han sprang en runda. Då får den andre valpen syn på Milo och drar iväg den också! Haha, så Milo släpper bollen och valde att leka en stund istället! Haha...*suck* Vilken katastrof.

Jag ropade, men ingen reaktion, så jag valde att gå fram och hämta honom. Bad såklart om ursäkt, men tjejen sa att hennes hund var lika med på det som min, så det gjorde inget :) haha.

Att träna med störningar som människor, barn som spelar fotboll osv, det funkar! Men att träna med hundar som störning måste jag träna mer på!! Och forsätta och träna MEEEER på inkallning.

Detta är sådant som inte SKA hända, men jag vet..man måste våga för att testa. Nästa gång vi har hundar som störning kommer jag att ta med mig linan ut, så detta inte upprepas igen. Jag vet ju själv hur irriterad jag blir om lösa hundar springer fram.

När jag sedan hämtat milo gick vi några meter kopplat, men sedan valde jag att släppa honom en stund igen, det kändes som att jag ville avsluta allt när det går bra, inte när han precis stuckit och lyckats belöna sig själv ännu en gång ;)  Och det gick bra, han återvände inte tillbaka till valpen iallaf.

Sedan avslutade vi med att apportera leksaken två gånger till innan vi gick in.

Så både en lyckad och ett olyckat träningspass på samma gång känns det som.

Ja, fast inte min egen ;) Syrran och hennes sambo hämtade nämligen hem sin helt underbart puttenuttigt söta New Foundland hane idag! Helt UNDERBART söt var han att pussa på, som en liten nallebjörn.

Jag önskar dem all lycka till med sin träning och uppfostran! Jag tror att det kommer gå jättebra, och jag är också glad att jag lyckats få dem intresserade av klickerträning!

Så låt mig presentera, unge herr Jetson!!

Njut av bebisbilderna: