Idag har vi fått sätta igång med lite intensivare träning i stan. Milo börjar slappa lite (eller snarare jag), motivationen är lägre i kontakten mellan oss, så vi måste köra igång ordentligt nu. Dessutom, pga hormonerna, så är det fler saker som är läääääskigt just nu. Idag fick han för sig, från ingenstanns verkade det som, att ena väggen i centralstationen var superläskig. Alltså där pressbyrån inne i bussterminalen är. Han lixom ryggade bort från den och såg allmänt bedrövad ut...

Men det räckte med ett par omgångar klickande och sedan gick det återigen att gå förbi nära intill väggen utan några som helst problem.

Vi får se imorgon om det är lika läskig eller om det räckte.

När vi väntade på bussen klickade vi sedan lite på backa och läggande mitt i fölkvimmlet. Det gick jättebra! Han är duktig min bebis =)

jaaa, nog har jag två busungar, som är helt underbara!

Leo har lärt Milo att toalettpapper är supergott att äta + att förstöra till yttepytte små bitar, och idag har de haft privatlektioner i denna enormt svåra konst medan jag stod i duschen.

Milo har, som han brukar, smugit in för att norpa med sig något. Idag blev det hela paketet med toalettrullar som blev offret, ca 5 rullar alltså.

Väl ute ur badrummet är det ju fritt fram att börja demolera - mamma står ju i duschen.

Jag hör att det är ett jäkla liv där ute (Leo ger instruktioner till Milo om hur man på bästa sätt får dem till småbitar), men tänker att hundarna säkert bara leker i vanlig ordning. Men nejdå...när jag kommer ut möts jag av detta:

observera att Leo INTE är oskyldig! haha, det var säääkert hans idé!

Efter förstörandet avslutar de också med lite lek i soffan (sista bilden), som går ut på att Milo hänger sig tag i leos man samtidigt som man såklart ska dra lite...

jaaa...de har förgyllt min dag med sina dumheter :)

Idag var först hundarna ensamma i tre timmar medan jag var på arbetsintervju. Det verkar ha gått bra! känns super!

Inget gnällande när jag gick och inget när jag kom, sedan hade jag en lapp på dörren med mitt nummer där det stod att man gärna får ringa om milo skäller. Ingen har ringt dock, så jag hoppas på att han varit tyst!

När jag kom hem stack jag och Milo iväg för att fortsätta gallertrappsträningen, och vet ni vad? Vi lyckades ta oss upp för hela och sedan ner för hela!! Det gick fortare än vád jag trodde.

Ska fortsätta imorgon och se om det sitter lika bra. Målet är att han ska gå helt oberört upp och ner, idag såg man på hans kroppsspråk att det var lite obehagligt.

Eftersom att solen sken så fortsatte vi med att gå ner till röda sten för att träna lite hundmöten. Tre stycken fick vi, och alla gick jättebra!

Sedan avslutade vi med skogen, där han fick springa av sig och leta efter bollen i tre omgångar. Han älskar det verkligen, och han jobbar sååå intensivt.

Efter det gick jag och Milo hem och hämtade Leo, och gick en 45 minutare till i skogen, så att Leo också fick njuta lite av vårvädret :)

Här kommer lite bilder på Milo i solen och när han kommer tillbaka till mig med bollen han hittat:

Idag började vi med träningen, och det gick jättebra.

Först när vi kom fram sprang han upp för halva trapporna innan han insåg vad det var och sprang ner igen...ungefär som: "just det ja, jag var ju rädd" ;)

Vi klickade först för närmanden, och sedan när han tog ett steg upp. Efter ett par upprepningar tog vi en paus och kampade lite med en leksak. Att belöna med kamp funkar JÄTTEBRA på milo, däremot får det inte bli för mycket, för han blir väldigt het av det!

Vi lyckades ta oss upp för halva trappan innan vi slutade för dagen. Detta kommer nog att gå hur bra som helst tror jag!

Sedan gick vi ut på fotbollsplanen och tränade lite på ingångar, lägganden och följsamhet. Han var väldigt het under hela träningspasset pga kampbelöningen tidigare, vilken skillnad verkligen!

Efter träningspasset tog vi allihopa en längre promenad i blåsten.

Nu ligger hundarna och tuggar på var sitt märgben.

Man märker att hormonerna är lite "ur balans" och att han är i den riktiga tonåren. Saker som alltid funkat och som alltid gått så bra börjar vackla.

Idag på bussen hem från jobbet satt ett par killar längst bak med sina skateboards. När de gick av ställde sig den ena killen på sin och åkte iväg förbi oss. Milo blev livrädd och flydde undan, sedan hade han stenkoll på den läskiga saken och blev alldelles virrig inne i centralen med allt folk. Jag besämde mig för att gå fram till killen och jag frågade om det var ok om milo fick nosa på skateboarden. Det fick han, och det gick bra. Han gick fram direkt, nosade på den och gav sedan killen själv en ordentlig hälsning, sedan gick vi vidare. Han skakade av sig oluskänslan rätt direkt, men jag märker endå att han är mer på helspänn på ljud och människor, som han inte varit innan. Vi mötte tre hundar, varav en gjorde utfall. Milo skötte sig dock bra. En av hundar verkade dock milo tycka va lite otäck, han stelnade till och ville inte gå vidare...hmmm...konstigt beteende...

Vi måste jobba mer på hundmöten, och jag måste vara mer kosekvent med skvallerträningen och klicka på alla hundar. det har varit lite slappt då milo faktiskt inte skäller på dem utan mest stelnar till, kollar in dem och drar emot dem.

När jag och båda hundarna senare tog oss en promenad mötte vi en springer spaniel, och Leo gjorde ett ordentligt utfall. jag var dåligt förberedd, och fick lixom låta det ske, han blev blockerad. Milo blev däremot väldigt förvirrad och gick fram till Leo och nosade på honom...det var som om han undrade varför han gjorde som han gjorde...man märkte att han blev ängslig. Ibland kan just detta utlösa ett överslag hos milo som gör att han flyger på leo, det räcker dock att ta bort honom för att han ska lugna ner sig.

Imorgon ska jag och milo försöka ta oss till en plats med mycket hundar, så vi kan träna lite hundmöten, sedan tänkte jag börja med att träna lite gallertrappa. Detta är han rädd för och vill inte gå på, och jag är fast besluten att lära honom att det är okej!

Jag och Leo tar oss en skön promenad i skogen sedan.

Idag var erica här en snabbis och hälsade på. Såklart hade hon med sig prins, så jag fick träffa honom. Guuuuud vad underbart vacker han har blivit, och så lycklig han ser ut. Pälsen är len och glansig, han är i jättebra hull och hans ögon har en lyster som tidigare inte fanns. Han lever! :)

Känns såå skönt att veta att han har det så bra!

Ja...idag har det varit en lång dag för oss. Klockan tolv åkte vi till jobbet, och var hemma halv tio igen. Mina arbetstider är lite ändrade och jag jobbar kvällar på fredagar. Det är verkligen jätte jobbigt, mycket fylla i stan att ta sig igenom...stackars milo.

Nu är jag utrött, ska slänga i mig något att äta, sedan direkt i sängen! Imorgon ska jag upp 05.20 för att åka till jobbet igen!!

Idag jobbar jag kvällen, så det blir en sen fredag för oss. Är inte hemma förrän halv tio ungefär. Jag och hundarna tog en långis nu på morgonen, så om två timmar åker vi mot jobbet.

Ha en bra helg!