Härmed går även jag ut med en varning till alla läsare om denna människa som utger sig för att vara en seriös uppfödare av rasen American Pitbull Terrier. Hon gör inget annat än att lurar sina valpköpare med egengjorda stamtavlor och falska löften.

Sprid gärna detta vidare till så många ni bara kan, på något sätt måste denna människa bara stoppas!!

Här kommer en länk till en bra sammanfattning om ämnet: http://www.rebekah.se/2010/01/09/sveriges-pitbull-klubb-ett-nytt-pahitt/

Här kan ni också läsa all information som finns, samt gå med i FB-gruppen för att "bojkotta BB's avel:

http://www.facebook.com/profile.php?ref=profile&id=712497255#/group.php?gid=224400214557

Vi behöver så många röster vi kan, för att bli hörda och lyckas få stopp på denna idioti!

Idag har vi haft ännu en trevlig dag med mycket passivitet och miljöträning.

Imorse åkte vi iväg till Änggårdsbergen och Änggårdens hunddagis för att hänga med på första promenaden i skogen tillsammans med M, hennes hundar och dagishundarna. Tanken var att låta Milo få promenera med lite hanhundar för träningens skull, med tanke på hans lilla "period".
Promenaden gick super, ingen reaktion eller tanke på att spänna sig åt någon hanhund.
Han är underlig Milo, men nåja, jag är glad att han sköter sig! 

Vi tog en myyysig promenad runt sjön där Milo fick tränat lite på att gå fint bland alla andra hundar och Elda fick åka snålskjuts i jackan - olycklig och pipandes såklart   

Milo gick förvånansvärt bra idag, inget dragande! Detta har blivit bättre sedan Elda kom, han har ännu mer vilja åt att hålla sig nära mig/oss, vilket såklart är positivt. Vanligtvis kan han bli lite uppspelt bland mycket andra hundar och gärna ligga på lite i kopplet. Dessutom sprang M:s Elsa och Doris lösa runt omkring oss, ändå hade han jättefint fokus på mig. Fina killen! 


Efter promenaden åkte vi hem och vilade en stund, sedan åkte jag och Elda iväg till min vän R med sina italienska vinthundstikar. Vi skulle få lite arbete gjort, så efter lite lek med de två damerna blev det passivitetsträning i en liten korg vid mina fötter.
Hon var olycklig en stund över att inte få springa iväg och leka, men det gick över mycket snabbare denna gången, och hon sov gott ett bra tag innan det var dags för mer lek, lite kiss och sedan återigen lite passivitetsträning.

Nu är vi hemma, och hundarna sover så gott här i soffan.
Leo är hos min älskade mor över helgen, han älskar henne över allt annat, mer än mig också   

En trevlig dag har vi haft idag. Resten av kvällen blir det mys i soffan 

Ofta när det disskuteras om att rädda hundar som far illa på något vis så kommer alltid kommentarer som att "man kan inte rädda alla", "bättre att låta dem somna in och slippa lidandet", "Att rädda en gör ingen skillnad i det stora hela" osv.

Visst, det stämmer till viss del. Jag kan hålla med. En hund lider inte av att få somna in, det är snarare vi människor som blir lämnade kvar som lider av att skiljas från sin bästa vän.

Men fortf kan jag inte släppa åsikten om att det visst spelar roll, att det visst gör skillnad, även om man bara kan rädda EN hund!

Man räddar ett liv, en individ, en själ! Detta liv får en ny chans till ett värdigt liv på våran jord, den jord som vi satte honom på.

Man kan inte rädda alla till varje pris, men man kan rädda någon, och den som går att räddas bör få den chansen. Även hundar som blivit mycket psykiskt eller fysiskt sjuka kan rehabliteras, och ger man bara en hund en sådan chans, så betyder det så enormt mycket.

Det ger iallaf. mig hopp om mänskligheten, om att det finns många goda och fina människor där ute som värnar om våra bästa vänner.

Jag önskar bara att alla hundar fick en chans...

Men alla hundar får inte det tyvärr, men vissa får. Och för varje enkild hund som får denna underbara chans, så rinner tårarna av glädje.

Tack alla underbara människor som kämpar för hundar som har det svårt!

För mig är det GULD!

Mina allra bästa resultat vid hundmöten har jag fått genom skvallerträning

Det hela går ut på att när hunden ser en annan hund så kopplar den det till att söka kontakt med dig - självmant

Hur går man tillväga?

Steg ett: I precis den sekund hunden får syn på en annan hund, klicka (alt. säg "bra") och belöna med godis. Man matar i stort sätt hunden under hela hundmötet. Det viktigaste i detta läget är inte att hunden kollar på dig, bara att den äter godiset. Alltså: "klick" -godis, "klick" - godis, "klick" - godis, hela, hela tiden, sålänge hunden ser den andra hunden.

Har man problem med att hunden "blockerar" sig så mycket att den inte vill äta godiset, så har jag med goda resultat på min äldsta hund helt enkelt stoppat godiset i munnen på honom = han tuggar det. Efter ett par gånger blev han mer mottaglig för godiset och valde att äta det.

Man måste också tänka på att inte möta en annan hund för nära, utan hålla sig på ett sådant avstånd i början att hunden inte blockerar sig så mycket att den inte vill ha godis. Så är det möjligt, öka avståndet såppas mycket under hundmöten i början.

Det är såklart också viktigt att erbjuda godis som är riktigt gott för hunden, såsom korv, köttbullar, leverpastej, kyckling, blodpudding eller något annat hunden tycker är gott.

Steg två: När man tränat detta konsekvent, vid varje hundmöte, en tid så testar man att avvakta med klicket och belöningen när hunden får syn på en annan hund. Förhoppningsvis får man då det beteende man vill ha - vilket är att hunden kollar upp på dig och undrar: "vart är godiset"?

Om hunden söker din kontakt, så gäller det att vara snabb med DUNDER BELÖNING! För detta är precis det man vill ha!

Sedan är det bara att nöta, nöta, nöta in detta beteende, och du får en hund som "skvallrar" till dig varje gång den ser en annan hund = kommer till dig och söker din kontakt.

Steg tre: Förläng tiden hunden ska söka din kontakt innan belöning kommer. Slutmålet är ju att hunden ska kunna bibehålla kontakten utan avbrott under hela hundmötet. Öka med sekunder, belöna - invänta nästa kontakt - vänta lite längre - belöna, osvosv.

Steg fyra: När detta sitter ordentligt så minska avståndet till andra hundar. Målet är att kunna passera med någon/några meters avstånd och ändå ha en hund som söker din kontakt under hela hundmötet.
Om hunden har svårt att erbjuda beteendet vid ett närmare möte kan det betyda att du gått för fort fram, då är det bra att backa lite i träningen och nästa gång inte gå lika nära. Man får minska avståndet successivt, alla hundar är individer och lär sig inte lika snabbt. Lägg upp kriterier som passar dig och din egen hund.

Det är viktigt att fortsätta belöna kontakten efter varje hundmöte en bra tid efter, så beteenden verkligen sitter. Sedan kan man successivt klara sig utan belöning också, men man får aldrig glömma att belöna då och då, så hunden inte tappar intresset.

Jag fortsätter gärna att belöna ofta även fast hunden kan det.

Detta är en ganska tidskrävande metod, som också kräver att man har bra timing = lyckas belöna vid rätt tillfälle.

Man får träna upp sig själv helt enkelt, för med bra timing och konsekvent träning tar det inte speciellt långt tid. Med mindre bra timing tar det såklart längre tid, men var i början koncentrerad på att se exakt när hunden får syn på den andra hunden och klicka och belöna SNABBT! Hunden kommer då ganska snart koppla andra hundar till godis ifrån dig.

Lycka till!

Här har vi en liten video på Milo när vi tränar stadga på plattsliggning.

Vi tränar väldigt korta pass just nu, då Milo fortf är lite låg när vi tränar inomhus pga Elda varit så missnöjd med att inte få vara med och träna.
Det går bättre och bättre dock, Elda börjar vänja sig och Milo vill iallaf träna. För några dagar sedan ville han inte ens det, utan stod mest och skakade. Han ÄR verkligen känslig min pojk.
Men, men, därför tränar vi kort, korta pass, så Elda inte hinner bli frustrerad och Milo får en positiv bild av träningen.

Nu är filmen ganska så dålig kvalite, och det kanske inte syns så bra riktigt vad jag gör. Men när han intagit positionen jag vill ha retar jag honom med att slänga godis på marken omkring honom, och jag vill alltså att han håller kvar sin position ändå.
När han sedan får sin frisignal vill jag att han kommer till mig, och inte tar godisarna som ligger på marken. Belöning får han alltså hos mig.

I samband med att jag börjat träna in frisignal på Elda har jag börjat träna om Milo också. Tidigare har jag använt "varsågod" som frisignal till allt. Nu kommer jag ändra detta och använda mig av en frisignal i träning när vi tränar just stadga - "fri" och en vardaglig frisignal, tex till maten, som fortf är "varsågod". Så denna träningen innefattarbåde stadga på plattsliggningen och träning på den nya frisignalen där godisarna på marken fungerar som bra störning på båda 

Här kommer också Eldas targetträning vi påbörjade ikväll - att dutta i handflatan. Detta kommer att bli grunden till lite apporteringsträning, där jag vill att hon senare kommer in med föremål i min hand.

Idag har vi haft några timmars miljö/social/passivitetsträning hemma hos min vän med sina två itlienska vinthundstikar + salukitiken som är deras daghund.

Det gick fint mellan alla fyra flickorna, även om italienarna var lite skeptiska till en början. Det slutade dock med lite lekinviter och nyfikna nosningar från deras sida. Salukitiken älskade Elda från första stund, och försökte bjuda upp till lek, men Elda visste inte riktigt hur hon skulle leka med denna smala,långbenta sak! haha

Sedan skulle vi arbeta lite, och Elda fick sig lite passivitetsträning med störning.
Hemma är hon väldigt lugn och har lätt att slappna av. Det krävs inte många minuter för att övertala henne att sova en stund.
Här var det dock stor skillnad och Elda ville inte alls ta det lugnt. Pip, gnäll och protester i massor innan hon tillslut gav upp och somnade.

Är nöjd med dagen dock, hon är så fin min prinsessa  

Här kommer en liten bonusvideo på Milo. Timingen på klicken är lika urusla här dock, det är riktigt svårt att filma och klicka med vänsterhanden samtidigt som man har godis i den. Nåja, detta beteende har Milo kunnat länge.

Nu har jag försökt filma Milo när han stänger skåpluckorna i köket. Timingen är dock urusel, det är alldeles för mycket att hålla reda på med att filma, klicka, godis, öppna luckor, haha, nåja...huvudsaken är att Milo hänger med!

(Elda gnäller i bakgrunden, hon vill så gärna vara med! Milo jobbar, men man ser att han fortf är lite illa till mods av hennes gnällande)

Idag har vi tagit det ganska lungt hela förmiddagen och eftermiddagen. Jag och Elda har klickat lite utomhus på våra korta kissrundor runt huset. Har koncenterart mig på att belönar varje spontankontakt, när hon springer mot mig, vänder upp mot mig om hon hamnat före samt när hon råkar hamna i rätt position vid vänstra sidan.

Jag märker att det börjar ge lite utdelning redan, då hon söker sig till min vänstra sida för belöning   

När jag var ute med Milo och Elda (Leo är hos mamma över helgen) tidigare på dagen började jag också försöka få in rätt position på dem båda så som jag vill ha dem när vi är ute och går, dvs Milo vid min vänstra sida och Elda vid Milos sida - Milo inners och Elda ytterst.

Det är lite krångligt än, innan båda hundarna fattat, men det kommer vi traggla på. Jag kommer jobba med att belöna Elda vid Milos vänstra sida när vi är ute och går, då hoppas jag att hon kommer söka sig dit när vi är ute allihopa.

När jag inte använder klickern, som jag bara använder när jag tränar med dem enskillt, så använder jag mig av ordet "bra" åt Milo och "Rätt" till Elda. De har inte riktigt lyckats skilja på orden ännu, men de låter olika, och jag hoppas att också det släpper, för jag vill gärna att de skall veta vem av dem jag vill belöna vid ett visst tillfälle.

Gamla Leo får bara ett "duktig Leo" när han belönas, där är det inte så noga, han lunkar ju ändå mest på och är inte speciellt intresserad avbelöningar iallaf   

Något vi börjat med är också att skvallerträna hundar och människor. Elda är mestadels lös när vi är ute. Hon går ju inte så mycket själv ännu, så när hon väl gör det, ser jag till att vi är i områden utan mycket bilar och trafik.

Hon är än sålänge enormt kontaktsökande och följsam, och vi tar vara på denna tiden så mycket vi bara kan genom att träna följsamheten och hoppas på att den kommer hålla i sig även när hon blir lite äldre.

Idag märkte jag också att hon redan kopplat människor och hundmöte till godis ifrån mig, så hon söker jättefin kontakt när vi möter någon!   

Ensamhetsträning är i full gång. Elda sitter i sin valphage 1-2 ggr/dag undertiden jag kollar på tv eller duschar. Det blir allt mindre protester, och idag gick hon faktiskt och lade sig nästan direkt.

Tidigare idag upptäckte jag också att hon gått och lagt sig ensam ute i köket på sovplatsen som finns där. Det var verkligen ett stort genombrott att hon valde att lägga sig därborta ensam. Det ser jag verkligen som något positivt!

Ikväll har jag haft ett träningpass med båda hundarna.

Jag har inte kunnat träna Milo speciellt mycket de senaste två veckorna, så han har blivit så enormt illa till mods över att Elda gnäller och protesterar när hon inte får vara med och träna.

Jag stänger alltid ute de andra hundarna i hallen medan den hunden jag tränar är med mig i vardagsrummet. Detta har inte Elda tyckt vart ok, vilket hon visat med stora, gnälliga protester. Milo har då blivit väldigt låg, börjat skaka och inte alls tyckt att träningen är kul. Vi har därför hållt oss ifrån att träna så mycket, utan jag har kört 5-10 upprepningar på något beteende han kan, och sedan brytit innan Elda hunnit sätta igång och gnälla, och det har blivit bättre! Idag låg hon tyst utanför grinden medan jag och Milo tränade en kort,kort stund. Så det går frammåt även där!

Jag och Milo har dock passat på att träna en del ingångar och fotgående utomhus när Elda suttit i min jacka. Han har blivit så sjukt duktig och jag är bara såååååå stolt!! Hoppas jag kan få chansen att filma våra framsteg snart med hjälp av någon som håller i kameran.

Jag och Elda har börjat avancera lite i träningen nu och jag klickar inte längre för alla beteenden hon erbjuder, utan väljer ut ett som jag vill att hon skall upprepa. Idag klickade vi för "ligg" och "backa" under ett kortare träningspass.

Denna unga dam har en enorm energi och blev knappast trött. Hon hade nog gärna hållt på bra mycket längre, men jag kör hellre lite kortare pass än att råka kräva för mycket. Hon är ändock bara 10 veckor gammal.

Hon älskar det iallaf! Och det är såååå kul att jobba med henne.

Nästa vecka tänkte jag lägga till två nya saker att träna. Lite grunder för fotgående och börja lära in lite apportering. Inte med apportbocken, men att hon skall kunna lämna saker i min hand. Det ska bli kul!

Nåja, nu har jag skrivit alldeles för långt redan.

Imorgon hämtar jag hem Leo från mamma igen, han stannar här tills på ondag eller torsdag, sedan ska han vara hos mamma några dagar igen.

Här kommer en fin bild på min underbara flock: