Klicker-frälst

I oktober 2009 blev vi medlemar i Swedish Working Bulldog Göteborg, som är en lokalgrupp under Swedish Working Bulldog Association.

Resan har gått ganska snabbt, och nu, snart två år senare är jag själv kassör och träningsansvarig i föreningen, och Milo har tagit sin första pallplats på tävling   

Milo var inte en hund som gillade att dra kedjor, och ännu mindre dra vagn, från första stund. I 6 månaders tid jobbade vi med att bygga upp intresset för att ens jobba riktigt hårt fysiskt.

"kamphundarna" som ska ha dendär viljan av stål, njaaa...det passar väl inte riktigt in på Milo som individ.

I början vägrade han att gå mer än ett par meter innan han stannade, när vi var ute på motionsrunda (även kallat dragweight) med kedjor bakom. Jag fick börja väldigt lätt, och belöna för varje rörelse framåt, och varje tecken på att han ansträngde sig lite extra när kedjorna fastnade eller det blev lite tyngre.

Med tiden växte hans självförtroende, och hans vilja att jobba, och tillslut kom han till den punkten där han faktiskt kände att han fick ut något av att kämpa.

Likadant med vagnsmomentet. I början var vagnen det läskigaste som fanns. När han väl vande sig vid den, så drog han bra sålänge det inte kom till den gränsen där han verkligen var tvungen att ta i det där "lilla extra" för att lyckas få igång vagnen. Där föll hans självförtroende till botten, och han började att tveka.

Här jobbade jag också med belöningar, både med godis, leksak och mycket med röstberöm. Att stötta honom i dragen, och tala om för honom när han gjorde precis rätt!

Vår träning gick sakta framåt, och i slutet på 2010 började vi att tävla.

Milos dåliga självförtroende, och bristen av "kämparglöd" gjorde sig dock påmind på tävling. Där styrkan började tryta, försvann också all självsäkerhet.

Detta har vi nu försökt att jobba på som tusan. Dvs att hitta en motivation som gör att han är villig att kämpa detdär tilla extra, samt att hans ska ha sin egen vilja att slutföra sitt arbete - såsom en staff SKA vara ;)

I början på 2011 bestämde jag mig dock för att han skulle få göra sin sista tävling, och sedan skulle jag ge honom en paus ifrån tävladet. Mest för att min egen ork började ge sig, och jag kände att Milo kanske inte var rätt hund för denna sport. Kanske skulle jag ge honom lite andrum och satsa på den ynge tiken Elda, som älskar att jobba och har kämparglöd så det räcker och blir över.

Då hände något! På vår första (och redan bestämt sista) tävling för året, genomförde Milo alla sina drag utan en ända tvekan. Han kämpade in i det sista, och slutade på en 4:e plats andra tävlingsdagen.

Efter denna framgång, har han visat en helt annan sida. Han jobbar, han kämpar och han ger inte upp! Inte i någon övning har han börjat tveka som förr. En helt annan mentalitet!

Fråga mig inte vart den kommer ifrån eller hur han fick den, för det vet inte ens jag!

Jag har därför idag bestämt mig för att Milo fortf verkar har viljan och lyckan i att träna det vi gör. Han har förändrats, och verkar idag uppskatta vår träning mer än någonsin.

Vi kommer också därför fortsätta satsa på tävlandet, eftersom att matte tycker att det är så nedrans roligt!

När jag satte mig ner för att studera Milos korta tävlingskarriär, ser man att han sakta utvecklats hela tiden, blivit starkare och blivit bättre för varje tävling han deltagit i. Även om det har gått sakta, så har han hela tiden slagit sina egna "personrekord".

Milos första tävling:

sommardraget 2010

Dag 1:

maxdrag på 426 kg = 24,07 gånger sin egen vikt.

placering: 10 av 11

Dag 2:

Maxdrag på 500 kg = 28,25 gånger sin egen vikt

Placering: 10 av 12

Andra tävlingen:

SM 2010

Maxdrag på 540 kg = 30,34 gånger sin egen vikt.

Placering: 8 av 11

Tredje tävlingen:

Euro Grand Prix 2011

Dag 1:

Maxdrag på 626 kg = 36,39 gånger sin egen vikt

Placering: 5 av 14

Dag 2:

Maxdrag på 764 kg = 44,41 gånger sin egen vikt

Placering: 4 av 10

Fjärde tävlingen:

Majdraget 2011

Maxdrag på 772 kg = 45,41 gånger sin egen vikt

Placering: 2 av 12

När jag ser tillbaka på detta, så inser jag verkligen vilken utveckling vi ha gjort, vilken resa vi har tagit oss igenom tillsammans, och att vårt sammarbete ihop bara blir bättre och bättre!

Milo är min lilla prins, som aldrig slutar att överraska.

Nu satsar vi på minst 3 tävlingar till iår, så får vi se om han kan hålla samma nivå, eller om vi hade tur på sista tävlingen   

Oavsett, så har vi enormt kul ihop, det är är trotts allt det allra viktigaste!

Idag åkte jag och Elda iväg och tränade lite inför tävling med M och Elsa.

Vi kommenderade varann, och gick igenom alla momenten i lydnadsklass 1.

Kändes bra att göra detta, så man vet lite vart man står i dem olika momenten "på riktigt".

Mina tankar och kommentarer kring Eldas utförande:

Plattsliggning:

Vi behöver träna mer på uthålligheten vid att ligga still i över 2 min utan att göra något alls. Tränar vi med jobbiga störningar så ligger hon jättebra, men händer det ingenting runtomkring, dvs att jag bara står där och är allmänt tråkig, så tröttnar hon efter ett tag. Idag lade hon sig som en groda, dvs bytte position = inte bra. jag gick tillbaka, gjrode om momentet, men lite kortare denhär gången. Så, vi behöver jobba mer på plattsliggning under längre tid där jag bara står hela stilla.

För övrigt är hon super! Fokus, ligger still, störs inte av andra hundar eller av andra störningar.

Linförlighet:

Det blir bara bättre och bättre! Hon håller mycket längre idag än för några veckor sedan, men uthålligheten behövs fortf tränas på! Hon är pigg, allert och med hela tiden dem första 30sek, sedan börjar hon sacka efter. Mer uthållighetsträning! Annars är jag jättenöjd, dvs med det lilla där hon håller sig alert.

Läggande under gång:

Hon lägger sig snabbt, hon ligger kvar, inget alls att kommentera där. Men när jag skall återgå till utgångsposition vill hon gärna resa sig innan kommando. Vi behöver alltså lägga mer fokus på "tillbakagången".

Inkallning:

Klockrent! Bra fart, bra ingång.

Ställande under gång:

Samma som i läggandet. Hon ställer sig snabbt, står blixt stilla, tills jag skall återgå till utgångsposition. Då har hon en tendens att vilja röra lite på sig, och gärna sätta sig innan kommando. Här behöver vi alltså också träna mer på "tillbakagången". Allt annat, klockrent!

Apportering:

Klockrent!

Hopp över hinder:

Klockrent!

Efter träningen med M och Elsa åkte vi hem, och tog oss ut till fotbollsplanen som ÄNTLIGEN går att träna på.

Jag tränade igenom vissa moment igen, och jobbade på dem sakerna som jag kände att vi behövde träna på. Mest "tillbakagångar" och linförlighet, men också lite kuliga saker som inkallning, snabba läggande och snabba ställande.

Milo fick också sig ett litet pass med linförlighet och ställande under gång.

Grymt bra träningsdag idag! :)

Jag har fortfarande varit enormt dålig på att uppdatera bloggen. Det har varit så mycket runtomkring, och alla har vi väl perioder då man inte har lika stor motivation till skrivandet antar jag.

Nåja, hundarnas träning har inte trappats ner, snarare tvärt och om, trotts att jag inte har uppdaterat något här.

Det senaste för Milo:

Vi har inte tränat så mycket lydnad, utan lagt störst fokus på WP:n. Efter vinterns dåliga träningar tappade jag lusten att träna honom, då han själv visade att han inte längre uppskattade vår träning.

Vi i SWB göteborg annordnade en tävling nu i början på april, och tanken var att detta skulle bli Milos sista tävling på en lång tid.

Till min stora förvåning, presterande han ENORMT bra på båda dagarna, och visade mig en helt annan sida, som jag aldrig har sett förut hos honom. Han visade mig att han KAN, och att han VILL, men rätt motiviation, och när vi lyckas sammarbeta bra ihop. Detta gav mig mer motivation, och efter detta har våra träningar ihop gått strålande! Milo verkar åteigen ha nya krafter att visa, och han verkar gilla det vi gör.

Kanske var det vintern väder som påverkade honom? Eller att jag tvivlade så mycket på hans förmåga? Jag vet inte, men oavsett, så kommer vi att fortsätta tävla och träna :)

Resultaten från årets första tävling för Milo:

DAG 1:

maxdrag: 626 kg

P4P: 36,39

titel: EWP6

Placering: 5:e plats av 14 deltagare!

Jag valde själv att bryta på 626 kg, då han drog klockrena drag, allihopa. Och jag kände att jag hellre slutat på topp, en att riskera att han börjar tveka.

DAG 2:

maxdrag: 764 kg

P4P: 44,41

titel: EWP7

Placering: 4:e plats av 10 deltagare!

Jag bröt även här självmant. Milo kämpade något enormt på sitt sista drag på 764 kg, och jag såg att detta var gränsen för hans styrka. Jag tror inte att han hade klarat nästa drag, och därför valde jag att inte chansa.

Nu tränar vi inför nästa tävling, Majdraget i Torsby den 7:e maj.

Vi får se hur han visar sig på banan när det är på bortaplan, men jag hoppas att han håller samma nivå :)

Det senaste för Elda:

Vi tränar WP/DW 2 dagar i veckan. Tanken är att bygga upp hennes grundstyrka, för att senare i höst sätta igång hårdträningen för henne inför tävlingsåret 2012. Jag har stora förhoppningar, hon är en riktig krigare både på weightpull banan och på DW-passen.

Största tid just nu ligger på lydnadsträningen. Vi har snart gått klart vår LK1 kurs, och börjar närma oss första tävlingsstart i LK1. Vi har gjort stora framsteg och vi sammarbetar såååå bra ihop just nu :) Elda har vuxit upp och blivit just den dröm som jag längtat efter så länge. En bättre hund att jobba med kunde jag verkligen inte ha fått!

Vi ses på lydnadsplanen i sommar alliopa! ;)

Sist men inte minst, lite nya bilder på båda mina älsklingar. Milo 4 år och Elda 1 år och 5 månader:

Här har det inte hänt mycket på ett tag. Det ber jag såklart om ursäkt över.

har precis startat ett nytt jobb, samt att hundarna fortf skall tränas och aktiveras. Dvs, tiden att blogga har blivit mycket mindre. Men jag tror att till vår/sommar, när ljuset och värmen kommer tillbaka, så kommer nog också motivationen till att skriva om sina aktiviteter större.

Hundarna har fått börja simma, just nu i bassäng, men till sommaren blir det också utomhus. Detta kommer bli en bra komplitering till deras andra träning, och jag hoppas kunna bygga upp Milos kondition litegrann.

1 gång/veckan håller vi oss på nu, men kommer öka när man slipper betala för det och simma ute istället.

Milo tränar på för att kunna starta i årets första Weight Pull tävligen i Lund i mars.

Elda och jag pysslar med tävlingslydnaden, och vi går fortf fint framåt i vår träning.

Någon dag ska jag försöka filma lite av våra framsteg också, och försöka berätta lite mer om hur vår träning går i dem olika momenten.

Förutom nytt jobb, hundträning som börjat sätta igång ordentligt, så har jag också åtagit mig jobbet som träningsansvarig i vår förening - Swedish Working Bulldog Göteborg. Det ska bli trevligt, och jag hoppas att jag kan bidra med något till våra medlemar, trotts att jag ej har tränat WP mer än 1,5 år. Hundträning överlag är ju dock "min grej", så något tips här och var kan jag nog  bidra med ;)

Ha en fortsatt bra helg, imorgon blir det jobbet för min och hundarnas del!

Efter att vi börjat lydnadskursen på Nya varvet, så har vår träning bara rusat framåt, helt underbart kul!

Apporteringen har jag tidigare varit orolig för, eftersom att jag tragglat detta ganska länge på det vis som jag tränat Milo tidigare. Detta visade sig dock inte vara rätt metod för Elda. Tack vare kursledaren på kursen, så fick vi nya tips och idéer på hur vi ska få till en snygg apportering.

Vi har helt enkelt lekt fram gripandet. Jag busar upp hunden, retar henne lite med apporten och erbjudit den till henne efter en liten stund samtidigt som jag redan här jobbat in ordet "apport". Då har hon gripit den hur snyggt som helst, och massor med röstberöm och "latjo" medan hon fortf håller den kvar i munnen utan att tugga. På kommandot "tack" släpper hon den sedan i min hand och belöning kommer.

I nästa steg har vi jobbat såsomså att jag sätter hunden ner, håller apporten framför henne, och när jag säger "apport" så ska hon gripa den = massor med röstberöm och "latjo".

För att förstärka "hålla kvar" i väntan på ordet "tack" har jag också tränat en del på att pilla på apporten och hålla i den, där hon fortf ska hålla kvar till "tack" kommer.

Efter 3 veckor med sådanhär träning, en liten stund nästan varje dag, så börjar momentet sakta men säkert att se riktigt bra ut!

Lite smådetaljer finns fortf att jobba på, såsom att jag själv ska skärpa till mig och inte "hjälpa" henne in med apporten i munnen! På videon ser jag att jag gärna har en tendens att göra det, även om hon KAN och faktiskt griper jättesnyggt själv, om jag bara låter henne.

Sedan är hennes små "rumplyft" som jag såg i videon inte heller något jag gärna vill ha. Men annars, är jag supernöjd med vad vi har ådstakommit:

Efter tre veckors träning var det dags för andra kurstillfället.

Vi har tränat nästan varje dag, ett par korta pass om dagen, och det har verkligen givit utdelning.

Apportering:

Med inrådan från kursledaren, så ändrade vi träningsättet litegrann, och har "busat/lekt" fram momentet, dvs gripandet och att hålla kvar, vilket har givit stora resultat på Elda. Idag testade vi hela momentet på tävlingsvis, och kursledaren gav oss en 9:a (av 10 poäng), då hon gjorde ett ytte-pytte tugg, men annars klockrent! Jag är imponerad över min prinsessa, då hon gärna inte grep den för bara 3 veckor sedan!

Hopp över hinder

Detta momentet har vi bara hunnit träna på två gånger, men ändå sitter det jättebra! Fick bra kommentarer för hur snyggt hon gjorde hela momentet, inget att klaga på där! :)

Ställande under gång

Detta har vi jobbat på massor, med hjälp av extern belöning, och det har gett super-resultat! Även här fick vi bra respons.

Förutom detta har vi under dessa tre veckor också jobbat mer på läggande ifrån fotposition och linförlighet.

Idag på kursen tränade vi vidare på:

- plattsliggning med hundarna bredvid varann

Elda jobbade superbra, hade full fokus på mig, men hade en tendens att återgå till utgångsställning när jag återväde, innan jag gav kommando. Detta måste vi träna mer på!

- ställande under gång, ny variant

Förutom att träna med externbelöning, fick vi också lära oss en annan variant att varva med, som vi sedan ska byta ut externbelöningen med. Detta gick ut på att kasta godis/lekis bakom hunden efter kommandot, för att få in ett snabbt "stå".

- Linförlighet/tempoväxlingar

Vi började lägga in tempoväxlingar i linförligheten, dvs att gå en bit, springa en bit, sedan gå en bit igen innan halt. Här fick vi beröm för att Elda jobbade jättefint och nära i rätt position, utan att "glida ut". Tacka vet jag klossträningen! Det är tack vare den som Elda är så grym på positionen och att hålla rumpan inne!   Fick inga klagomål här heller.

- Retning vid "stanna kvar"

Här tränade vi på att lämna hundarna sittandes, ifrån utgångsställning, och sedan ropa ord, vad som helst, och jobba på att hunden inte ska röra sig. Elda reagerade ett par gånger, och vill gärna komma rusandes, men "tänkte till" och stannade på sin plats. Efter ett par gånger blev hon mer lyhörd, och behöll positionen jättebra!

Nästa kurstillfället blir i januari, nu har vi ca 4 veckor på oss att fortsätta träna, träna, träna! Detta är bara sååå kul, och Elda är den roligaste hunden i världen att jobba med!   

Idag tog vi en DW runda i Delsjön, på 7,5 km - 2 timmar.

Fokusen låg på uthållighet/kondition, så hundarna lastades ganska lätt, och vi höll ett raskt tempo.

Milo fick dra 10 kg större delen av vägen, och 27 kg (150% av hans egen vikt) några hundra meter, mest för att träna lite extra i uppförsbackar.

Elda fick dra 7 kg (50% av hennes egen vikt) större delen av rundan, vilket hon pinnade på med som "ingenting". Jag lät henne kämpa litegrann med ca 100%, dvs 15 kg, några hundra meter och två uppförbackar, vilket gick helt galant.

Eftersom Elda fortf är ung, sätter jag ingen större press på henne. Att vi tränar DW är mest för att få in vanan och rutinen. Att jag ibland väljer att lägga på lite tyngre vikt på henne, är för att ocksp vänja henne vid att det inte alltid är lätt. Risken, om man drar enbart lätt med hunden för länge, är att det blir en stor överraskning när man helt plötsligt ska börja ställa krav. Därför lägger jag gärna på henne lite tyngre vikt, då och då, under väldigt korta sträckor, för att hon ska känna på hur det är att kämpa lite, samt att hon inte ska vänja sig vid bara en vikt bakom sig.

Här kommer en video när Elda drar sina 7 kg. Jag väljer och försöker att ha henne lös så ofta det går under våra drag weight rundor, då Elda och Milo har helt olika tempo. Milos trav är ganska långsam, medan Elda travar väldigt snabbt. Jag vill då låta hundarna springa i sin egna natuliga takt, utan att puscha Milo för mycket, eller bromsa Elda. Så när det går, får hon springa lös, i sin egen takt.

Viktor är min nya "daghund", som jag går ut med på vissa vardagar under lunchtid. Hans husse är en god vän till min mamma, så på den vägen kom vi i kontakt med varann, och jag tackade jag till att hjälpa till litegrann.

För er som redan vet, så räcker det la o säga "Bullterrier", så vet ni vad jag har o tampas med   . För er som inte vet, så är Bullterriern en ras för sig. Ganska så bestämda åsikter om saker och ting, samt lite envisa.

Ni kommer få lära känna Viktor genom bloggen, som den härliga hund han är - och då förstår ni vad jag menar   

Första promenaden tillsammans förra veckan var himla trevlig. Nästan hemma, fick Viktors nos upp en nedrans mumsig lukt, och han var tvungen att ta reda på den exakta källan till den goda doften:

Japp, det är Viktor det!

Igår fick jag också vara med om något helt nytt för mig. Vi var ute på en lite längre tur i skogen, och efter en bit bestämde sig viktor för att lägga sig på rygg, med sina små ben rakt upp i vädret, och gnugga sig i snön med hela kroppen och huvudet. Resultatet av detta blev små "Viktor-änglar", som jag nu börjat kalla dem. Himla gulligt faktiskt, och han ser så nöjt ut när han studerar sina fina verk efteråt   

Idag har jag också varit med om en helt ny sak - jag har blivit "koppeltränad", av Viktor själv.

Gårdagens ganska raska promenad gjorde att jag idag kände för en likadan. Härligt väder, kallt men soligt. Viktor var dock inte av samma åsikt, idag kände han för en ganska så långsam vandring, ingen brådska alltså!

Nåja, jag började promenaden med en ganska så rask takt, men snart blev kopplet åtspänt, då Viktor hamnade lite för långt bak. Detta resulterade i att Viktor tvärstannade, och där stod han sedan och väntade på att jag skulle komma tillbaka till hans sida. Som belöning för att jag utfört rätt beteende, så började han gå igen när jag ställt mig bredvid honom.

Blev kopplet spänt igen, upprepade han hela proceduren, genom att stanna och invänta att jag återvände till hans vänstra sida. Japp...helt ärligt, så har Viktor idag lärt mig vikten i att hålla sig nära, söka kontakt, och inte gå för snabbt, så att kopplet spänns!   

Två små viktor-änglar blev det också idag, han sprider ut sina vackra verk över hela högsbohöjd! :)

Nästa vecka blir det nog fler Viktorpromenader, så vänta tills dess, så återkommer jag nog med fler tokigheter!