Idag har vi först vart på jobbet hela dagen, sedan passade jag på att ta en långis me hundarna i skogen innan jag åkte hem.

Milo sprang lös, och något hände som jag inte kunde tänka mig ännu en gång! Vi gick en bit in på stigen och närmade oss en liten dunge med ett litet berg precis vid sjön. Milo sprang ca 10 meteri förväg, och när han kom fram till dungen såg jag att något fångade hans uppmärksamhet.

Fick syn på en man som låg och solade på klippan, och en dam som simmade i sjön nedanför.

I vanliga fall, eller snarare, jag hade förväntat mig att sociala Milo skulle springa rätt fram till mannen för att hälsa. Och jag såg att det var hans första reaktion när han upptäckte att det var en människa. Men han stannade upp sekunden efter och sökte kontakt!! Jag ropade honom till mig samtidigt som jag gick vidare åt andra hållet, och han följde med, först liiiite tveksamt, men sedan full fart.

Wow! det hade jag verkligen inte förväntat mig!

När vi gått en bit längre in i skogen så bestämde jag mig för att vända och gå tillbaka samma väg. Enbart för att testa igen, om det gick lika bra denna gången. (stackars man som fick bli min testkanin, men han såg inte ut att vara rädd iallaf). Och ja, denna gången passerade han förbi utan någon tvekan!

Även när han fick upp viltspår under vägens gång så påkallade jag bara hans uppmärksamhet lite lungt och han vände som en vind för att få sig en mumsbit.

Detta gör mig såååå enormt glad, för jag börjar känna mig riktig, riktigt trygg med honom lös.

Träning ger verkligen färdighet, och kontakt och följsamhet är ju det vi jobba på allra, allra mest under hans 2,5 år. Vi har aldrig slutat med det och jag har aldrig låtit bli att belöna spontankontakt när han är lös. Tror detta är en viktig, mycket betydande del i att han håller sig så nära, söker kontakt hela tiden och nu börjar svara på minsta vink trotts stora störningar.

När vi kom hem fick hundarna sova en stund, sedan har vi tränat två pass på specialsöksbanan - nosa kantareller =)

Det gick jättebra, även om Milo kan bli liiite slarvig då och då när han blir för exhalterad och hoppar gärna över att nosa i några burkar. Men hittar han inte bruken med kantarellen så återvänder han till start och gör om det mer noggrannt. Så jag är nöjd!

Imorgon tänkte jag börja med att sätta på honom det tjänstetecken han skall ha när vi söker kantarell i skogen. Bara för att han snabbast möjligt ska lära sig att den åker på såfort vi jobbar med kantarellsök.

Tänkte åka förbi huveröds och hitta en snygg sele först, men kom sedan på att det kanske är bättre att ha något annat, då jag senare kanske vill börja spåra med honom mer, och då vill jag ju ha en sele där som tjänstetecken.

Tror det får bli en reflexväst vi köpte på My dog för några år sedan, bara använt några få gånger på vintern. Men nu har jag ju ett blinkhalsband på vintern så han syns väl, så reflexvästen slutade användas. Denna tänkte jag använda, då syns han bra i skogen också!

Ha en bra kväll, nu ska vi kika på film!