Nog känns saker o ting jobbigt. Därför har jag heller inte orkat träna speciellt mycket. Har jätte dåligt samvete för det. Jag har dock sett till att hundarna är nöjda varje dag, men på gränsen. Har gömt godis i lägenheten som de fått leta efter i stort sätt varje dag. Uttröttande, men det finns ju roligare saker att göra med sin hund ;)

Det känns som att jag verkligen behöver en pusch åt rätt riktigt, lite motivation igen! Det är ju nu jag och Milo behöver träna, träna, träna, när han börjar bli könsmogen.

Lillkillen lyfte på benet första gången idag, bara halft, men det hände! Haha, så såååå kul ut och man blev helt varm i kroppen. Får väl se om det händer igen snart :)

Leo och Milo har dock kommit varann närmare. Leo har börjat uppskatta milos närhet, och i helgen blev jag bara såååå paff när jag upptäckte att Leo självmant hade hoppaT upp i sängen där Milo låg och sov, och där låg han själv och sov en stund. Tätt intill varann. Det var bara sååå underbart och se! Och tur att micha var här så jag lyckades få det på bild också!