Idag skiner solen och alla barn är ute och åker pulka i backen. Jag och Milo gav oss iväg dit bort för lite träning med störning. (med långlina på!).

Vi stod en bra bit ifrån alla pulkaåkare, men det var nog med störning för hans del endå.

Det gick super faktiskt! Två gånger blev han lite distraherad och började tänka på annat, annars var fokusen väldigt bra riktad på mig när vi körde lite lägganden, ingångar och apportering.

Lite kamplek och "hämta leksaken" körde vi som belöning idag med.

Efter 30 minuters lek och träning gick vi hem igen, och jag får återgå till min tvättning...*suck*

Nu hoppas vi på plusgrader ett par dagar till så att snön smälter igen! vi vill ha VÅR!

Imorgon hämtar mamma Leo. Hon kommer ha honom över helgen, kanske också hela nästan vecka, vi får se hur det går.

Det gör ont i mig, men jag VET att Leo mår bättre att bo i hus. Han tycker det är alldeles för varmt här hemma, även om han anpassat sig väldigt bra. Men jag tror att han saknar och längtar till att få ligga ute på gården så mycket han vill och bara njuta av kylan.

Jag märker hur motvilligt han många gånger går in igen efter en promenad, och jag vet att det beror på värmen.

Jag försöker ha det så kallt det bara går här hemma, men jag och Milo måste ju också kunna leva...

Så..jag och mamma har disskuterat detta, och kommit fram till att vi ska försöka låta Leo vara hemma hos henne så mycket det bara går. Hon är ju ute och reser mycket, men när hon är hemma kan hon ha honom hos sig. Någon form av delad vårdad antar jag.

Leo älskar ju mamma (mer än mig tror jag), och blir alltid ledsen när hon går. Jag tror att han skulle uppskatta att bo hos henne i perioder, och kunna strosa runt i sin stora trädgård! :)

Det gör ont i mig...för jag vill ha honom här hos mig jämt..

Men det gör lika ont i mig att se på honom när han tycker saker o ting är jobbigt.

Visst...hundarna anpassar sig, och accepterar livet som det är...men när man vet att hunden kan ha det bättre...då måste man, antar jag...ge dem det.

jag skulle aldrig vilja omplacera honom till någon, eller ge honom helt och hållet till mamma. Men att han får bo där med jämna mellan rum, tror jag skulle funka!

Min prins...älskar honom så.

Jag tror att jag gör rätt...

Jag känner att jag bara måste få presentera min allra bästa väns nytillskott Benji! En helt enormt bedårande staffvalp som kommer hem till henne om ett par veckor. Visst är han bara så go??

Ska bli underbart att pussa valpmage igen, fast jag avundas inte allt jobb du har framför dig med en krokodil till staffvalp! haha.

Tiden bara rusar iväg! Redan ett år gammal! Helt otroligt tycker jag, att det kan gå så fort. Vi har verkligen tagit vara på varenda sekund tillsammans under detta året, och många fina år har vi framför oss.

Jag kan aldrig tacka min uppfödare nog för denna underbara hund. Jag är så enormt nöjd med allt som har med honom att göra, från utseende till mentalitet! Jag är så glad att jag fick chansen att fostra denna hund och ge honom en gott och aktivt liv :)

Här kommer lite bilder

6 Veckor gammal:

10 Veckor gammal:

13 Veckor gammal:

7 månader:

8 månader: 

Och två bilder på snyggingen när han nu har nått 12 månader:

För mig finns det inget finare i hela världen! Tack för att du förgyllt mitt liv!

Nu åker vi bort tills imorgon, ut på öarna :) Ska bli trevligt, det tror jag hundarna uppskattar också.

Glad påsk på er alla!

Massor med snö!! Leo ÄLSKAR det, och Milo HATAR det! Haha, i stort sätt är det så. Även om även Milo får sina busryck i snön.

Jobbar ikväll och imorgon på dagen, så det blir inte mycket till träning i helgen. En lugn helg för oss alla. Planerna är att envist fortsätta med apporteringen med Milo - inomhus! Så det kör vi på.

Ha en bra påsk och njut av eran ledighet för mig också ;)

Det dumma med att jobba med hundarna är att de inte tar ledigt på röda dagar ;) haha

Grattis till min underbara Leo, som idag fyller hela sju år! Tiden går sååå fort! Tänk att denna fluffboll har följt mig sedan jag var 13 år gammal. Det är otroligt när man tänker på det. Han och jag har gått igenom mycket tillsammans.

I morse tog vi alla tre en 45 minutare vid havet, då var vädret underbart och solen sken.

Senare tog vi en timmes promenad, bara jag och Leo, i skogen. Han fick springa i långlinan och strosa runt för sig själv. Vi njöt båda två, även om vädret inte var det bästa längre.

Innan det var jag och Milo ute i 1,5 timmar och gjorde lite allt möjligt. Apportering, inkallning, leta efter leksak i skogen, lägganden.

Så idag har vi allihopa haft en rolig och lyckad dag!

Här kommer en bild på Leo när han var 12 veckor gammal, och två från idag, sju år gammal.

Ja, detta är något som har gått bra från dag 1. På senare tid har det dock blivit jobbigt, då han hoppat på folk och varit väldigt ouppmärksam.

Idag tog jag mig verkligen tiden att studera hans signaler och beteende när vi gick genom stan, och det var väldigt tydligt att han tyckte det var jobbigt! Jag hoppas att det har med hans hormoner att göra, och att det kan ändras sålänge vi fortsätter att jobba på det. Annars vet jag inte varför det plötsligt har dykt upp från att ha varit helt okej!

Jag kommer från och med nu att försöka hålla mig borta från de största folkmassorna och gå lite omvägar där det inte är lika mycket folk. Att minska på det han verkar tycka är jobbigt och öka allt eftersom det verkar gå bättre!

På morgonen går det alltid bättre när det inte är lika mycket folk, på eftermiddagarna värre....så nog är det därför.

Vi får kämpa vidare...