Ja, jag tror att vi har det, jag och Milo, när det kommer kantarellsöket.

Jag vill ju så gärna hålla jämt takt med Madde och Elsa, men har insett att vi då har alldeles för bråttom och Milo hänger inte med. Träningen blir slarvig.

Elsa är ju en hund som har mycket större vana vid träning överlag, och jag vet ju att jag inte kan kräva lika mycket av Milo där vi är idag. Det kan helt enkelt inte gå lika snabbt för honom att nå målet.

Idag tränade vi igen, och till en början var Milo väldigt låg och jobbade inte alls fokuserat.

Staffen som ras är ju väldigt, väldigt känsliga, och jag tror att mina för höga krav smittar av sig negativt på honom. Jag har låtit honom göra för många fel att det känns som om han inte längre tycker att det är lika kul. Han blir istället lite låg och försiktig, inte frammåt och förväntansfull som jag vill att han skall vara.

Då insåg jag att detta inte funkar, vi MÅSTE backa, backa, backa i träningen. Jag måste återigen få honom att tycka om att söka, det ska ju vara KUL ju!

Jag tänker backa så långt att kantarellen åker in i en burk igen, och vi ska träna sittmarkeringar sådär ett tag, med DUNDER BELÖNINGAR efter varje gång.

Sedan blir det burkar ute i skogen istället, för att sedan försöka oss på en vanlig bana med kantareller på marken igen.

Dagen idag slutade iallaf bra. Jag lekte igång Milo ordentligt efter två pass där han bara var "sådär" på att ens jobba.

Då tändes en låga inom honom igen, den man känner så väl igen :) Svansen viftade förväntansfullt! Jag ville verkligen inte sluta när det gick dåligt...

Så västen åkte på igen och jag skickade honom. Och ja, han lyckades få in tre svampar med perfekta sittmarkeringar! Så vi avslutade dagen lyckat iallaf!

Jag kommer dock ändå backa i träningen, för att få det helt rätt!

Nu är alla svampar slut, så förhoppningsvis hänger jag med min pappa ut i skogen i helgen för att leta fler svampar. Tänkte ta med mig Milo, men inte sätta på något tjänstetecken eller skicka honom, utan låta honom spontansöka om han får upp kantarelllukt. Och blir det så så dunderbelöning såklart!! :)

Jag fortsätter uppdatera er om hur det går framöver!

Idag åkte vi iväg på tredje weight pull passet på Kviberg. 

Sele på, kedja på, och ut i "monsterskogen" uppåt, uppåt, uppåt.

Jag valde en lite lättare tyngd än sist, så det blev ca 5 kg. Tyngden är ganska obetydlig nu i början, huvudsaken är ju att han vänjer sig vid arbetsuppgiften.

Milo jobbade på riktigt, riktigt bra idag och verkade helt koncentrerad på sin uppgift. Jag hjälper honom fortf upp för de värsta bergen och sluttningarna, allt ska ju vara positivt och lyckas ska han göra varje gång!

Men han drog på och det var nästan svårt att få stopp på honom ibland. Man fick nästan hålla tillbaka honom lite för att behålla rätt och jämn takt.

Hemvägen blev lugnare, mest plan mark och grusstigar. Skönt för matte, med dålig kondition! haha!

En rolig kväll har vi haft med mycket trevligt sällskap. WP kanske är något för oss att verkligen jobba vidare på, så känns det just nu!

Visst är det väl ganska underligt, att ju yngre man är desto fler motgångar stöter man på när man har en bra affärsidé och vill göra något eget med sitt liv?

Jag är 21 år gammal, och uppfyller inte kraven på 25 år för att kunna få starta eget bidrag ifrån staten. Och vem är det egentligen som kan sätta åldersgräns på bra idéer och trovärdighet på att kunna bli egen företagare? Är inte det ganska så individuellt och bör prövas uifrån individ och inte utifrån hur gammal man är?

Hade det gjort någon skillnad om jag hade varit 24,5 år idag och inte fyllda 25?

Detta gör mig så förbannad, att man inte lyckas få den stöttning man skulle kunna få om man varit 4 år äldre. Borde det inte vara tvärt och om snarare?

Detta är såklart ett hinder jag tänker ta mig över i mina planer på att bli egen företagare, men jag kan bara inte låta bli att irritera mig och klaga lite över det.

Idag bar det av till weight pulling träning igen, andra gången.

På shemat idag var drag weight - dvs fysträning, dra kedjor.

Jag kopplade på 6 kg till en början, vikten har ju inte så stor betydelse ännu, huvudsaken är ju att Milo lär sig tekninken och vänjer sig vid arbetet.

Det bar av upp i skogen, i en enormt kuperad terräng, mestadel UPPÅT! Mycket berg, rötter och trånga passager att ta sig igenom.

Jag har ju ett koppel med hakar i båda ändar, och fick en jätte fiffig idé av en kille - koppla på ena haken längst bak på selen precis vid kedjorna, och på så sätt kan jag hjälpa Milo att dra när det blir för tungt nu i början, utan att han märker att jag faktiskt hjälper honom.

Det viktiga är ju att han lyckas för att kunna tycka om arbetet och vilja jobba mer. Så speciellt nu i början är det ju bra om allt flyter på ganska bra så han inte "ger upp" om det blir för jobbigt.

Så när vi klättrade upp för branta små bergsstenar och det blev väldigt brant och tungt så "fuskhjälpte" jag Milo uppåt.

Jag tycker dagen gick bra. Han pinnade på ganska så bra, även om han stannade då och då och man fick puscha på honom lite med uppmuntrande ord. Men såklart, vi var ganska så många, och mycket hundar och skrammel, överallt bakom och framför så det är ju en del att vänja sig vid!

Imorgon åker vi till stockholm och hälsar på Micha och Benji, så nästa WP träning blir om en vecka. Det ser vi fram emot mycket!

Nu är vi båda slut, så vi säger godnatt!

Jag ger mig inte, nej...vi fortsätter ihärdigt att träna kantarellsök med sittmarkering!

Idag åkte vi till änggårdens hunddagis och tränade tillsammans med Madde och Elsa igen.

Första rundan med Milo klickade jag direkt när han hittat kantarellen och han bjöd automatiskt på sitt.

Så långt går det bra. Problemet ligger fortf i när man väntar, han bjöd dock på sitt 2 gånger HELT själv utan att röra kantarellen! Det är jag jätteglad över.

Jag testade också att berömma när han hittat den, vilket gjorde att han satt sig ner = klick och belöning. Denna metoden funkar också, dock måste man ju tänka på att inte fastna i den hjälpen för länge heller...

Det ÄR verkligen en balansgång, men vi kommer lyckas någon gång! Snart släpper det tror jag! Och jag är sååå glad att jag har madde till hjälp, för hon kommer med så mycket bra tankar, tips och råd

Elsa gick så gott som felfritt idag, en gång åkte svampen in i munnen bara.

DUKTIGA, fina elsa!

Efter träningspasset satt vi inne hos madde och pratade lite, och gissa vem som ville sova i mitt knä? Jo, lilla Elsa tjejen. Hon hoppade upp och somnade där, såååå mysigt med en liten tös som får plats att ligga där.

Känner att det blivit ett lyckat träningspass idag, om än inte felfritt än. Men vi fortsätter kämpa på!

Idag åkte vi på våran första Weight Pull träning, en sport jag varit intresserad av länge och som jag länge velat testa på. Idag tog jag mig dit och tänkte se vad Milo säger.

Selen åkte på, och en kedja kopplades bakom honom. Sedan bar det av på en liten promenad.

Jag trode helt klart att Milo skulle reagera och tycka det var lite läbbigt med en skrammlande kedja bakom sig, men nej då..han plöjde på som om han aldrig gjort något annat i hela sitt liv.

Så vi gick på lite varierande terräng - grus, asfalt och gräs, och testa på lite. Inga problem alls!

Sedan fick vi testa på en liten vagn, för att se hur Milo reagerade. Den kopplades på, och visst var den lite skum i början, men jag klickade och belönade för varje steg eller rörelse frammåt, och det gav utdelning. Såfort jag började klicka för rörelsen frammåt så visste han vad som förväntade av honom och han jobbade frammåt!

Vi har ju inga problem med lydnaden, så därför kommer vi nog kunna jobba oss uppåt ganska bra tror jag. Allt gäller väl på att jag vill se att Milo fakiskt tycker det är kul, och han verkade inte ha något emot det idag iallaf.

Det var jättekul och vi kommer fortsätta träna detta ett tag och se om det är något för oss att satsa på!

Första helt lyckade träningspasset idag!!

Jag började att klicka ett par gånger precis då han hittade kantarellen = han satte sig och fick belöning.

Sedan avvaktade jag och väntade med klicket = han satte sig ner och inväntande klick och belöning!!

Vet ni vad hemligheten var?

GRILLAD KYCKLING!

Svampen var tydligen godare än korven, osten, köttbullarna vi har tränat med tidigare.

Men kyckling drog mer än kantarellsmak, så han satte sig mer än gärna för att få sin belöning!

I eftermiddag ska vi köra ett till träningspass, utomhus tänkte jag. Får se om det går lika bra då! I så fall börjar det gå åt rätt håll.

Ha en bra lördag!

Japp, vi sitter fortfarande fast och stampar på samma ställe.

Idag körde vi ett kort träningspass inomhus med markeringträningen, och jag har nu insett att jag lyckats belöna att han stoppat kantarellen i munnen så många gånger att han nu tror att det är det som faktiskt förväntas av honom.

Det är tydligt att han inte menar att äta den längre, utan han stoppar den bara i munnen - spottar ut den och sätter sig ner! Tillåt mig att SUCKA och samtidigt skratta åt mig själv. Fan också vad hundträning kan vara kenpig ibland! Vad lätt det kan bli så fel!!

Näst sista och sista gången gjorde han dock rätt = DUNDER BELÖNING. Men jag tror ändå inte att han förstår vad som förväntas av honom ändå.

Nu har jag suttit och funderat lite, och jag måste nog forsätta backa i träningen och klicka när han hittar den, INNAN han stoppar den i munnen, vilket är skitsvårt! man måste ju vara sååååå snabb.

Alternaivet är att jag går tillbaka till burken och tränar sådär ett par gånger igen, så han inte kan äta svampen. Kanske borde jag göra det istället? För att bryta mönstret - om det går....

*suck* Vi måste ta nya tag imorgon, och jag tänker inte ge upp, så oroa er inte