Nu har Elda bott med oss i en månad. Konstigt nog känns det som om hon alltid funnits här, hon passar så bra in i våran familj och i hundflocken.

Vad har vi ådstakommit under denna månad?

• Än sålänge en enormt fin kontakt och följsamhet ute, lös som kopplad
• Kommit mycket långt i skvallerträning på människor. Hon söker nästan alltid kontakt vid ett möte med folk ute, lös som kopplad
• Bra grund till inkallning, men behöver lägga lite mer tyngd på det känner jag
• Shejpat fram beteenden som sitt, ligg, backa, target på post-it lapp, musmatta och handflata
• Klossträning som bara går framåt hela tiden
• Kloklippsträning som går frammåt för varje dag
• Ensamhetsträning som går sakta framåt
• Börjat med burträning, men behöver lägga ner mer krut på detta också
• Miljöträning, som går bättre än väntat
• Passivitetsträning som går snabbt framåt
• Omvänt lockande och självkontrolls-träning, går jättebra
• träning av frikommandon, går framåt

Detta är väl det vi sysslat med under de fyra veckor som gått. Och Elda är en dröm att både leva och jobba med. Jag älskar hennes driv, arbetsvilja och självsäkerhet. Än sålänge är hon verkligen den perfekta valpen! Bättre kunde det verkligen inte bli.

Skriv på även denna lista alla ni som är emot detta idiotiska rasförbud:

http://notodansishsbtban.skrivunder.dk/?s=1

Förövrigt har våran dag sett ut såhär: 7 timmar på årsmöte för ssbtk!

Elda har skött sig galant! Knappt ett ljud, sovit i knät eller tuggatpå ben i sin bur. Hon är bara helt underbar denna lillaflicka och jag älskar henne bara mer och mer för varje dag som går!!

Imorgon kommer vi återgå till den vanliga dagliga träningen efter denna fullspäckade helg med andra aktiviteter.

Idag har vi varit hemifrån hela fem timmar, jag och Elda. Milo fick stanna hemma och Leo är hos mamma några dagar.

Första spårvagnsresan gick super. Elda ville gärna hälsa på folk som steg på, men annars var hon lugn och trygg - som alltid.

Efter spårvagnsresan fick Elda lite miljöträning inne i centralstationen. Jag klickade för kontakt och följsamhet, och hon skötte sig riktigt, riktigt bra. Även här var hon trygg, inte alls osäker eller rädd för allt folk runt omkring, bara nyfiken.

Sedan drog vi vidare på föreläsning om bla allergier, klåda och demodex. Elda skötte sig så enormt fint och sov nästan hela tiden. Inte alls speciellt mycket pip och gnäll.

Jag skiftade mellan att ha henne i famnen och låta henne ligga i sin bur. Belönade henne i buren för att hon låg still och tyst, och hon sov också en liten stund där i under två tillfällen.

Är supernöjd med dagen och med denna underbara lilla tjej   

Elda blev nog lite "kliig" efter allt prat om klåda ;) 

Fler staff-folk blev såklart kära i henne och ville sno henne en stund 

Imorgon åker vi tillbaka till samma ställe för årsmöte i Staffordshire Bull Terrier klubben. Ska bli intressant och ännu mer träning för Elda. Vi får se om hon sköter sig lika bra då.   

Träningen går framåt med stormsteg.

Idag fick jag klippt tre klor medan Elda snällt satt stilla.

Första passet två klor. Jag låssasklippte ett par, sedan klippte jag en på riktigt, låssasklippte ett par till och klippte ännu en på riktigt innan hon fick varsågod till dunderbelöningen. (hon fick såklart godis mellan varje klipp också).

Nästa träningspass tog jag vid kvällmatsdags.

Elda fick sitta ner vid maten som alltid, och jag låssasklippte ett par klor, sedan klippte jag en på riktigt, och hon fick sedan varsågod till maten.

Enormt glad över dessa framsteg!!

Jag och Milo tränade lite ingångar, "stå" och apportering idag.

Ingångarna sitter ännu bättre efter att vi tagit upp klossträningen igen. Dunder! Vi körde stadga på stå och lite apportering när han satt i fotposition! felfritt!

Min underbara pojke!

En bra fredag har vi haft.

Imorgon sticker jag och Elda på föreläsning och miljöträning i stan. Uppdaterar mer om det imorgon!

Här kommer Elda 11 veckor, ca 4 kg

Idag har jag fortsatt Eldas klossträning, och vi har avancerat lite. Hon har börjat röra sig runt klossen med stapplade steg, och hon är verkligen jätteduktig!

Sedan har vi också påbörjat lite burträning. Jag klickar henne för att hon går in i buren, för att skapa en positiv bild av att gå in där. Jag kommer sedan att utöka tiden hon ska sitta där inne innan hon får belöning. Jag har tränat på samma vis med Milo när han var yngre, så jag fortsätter på samma linje med Elda.

Här kommer första passet:

Jag och Milo tränade också lite klossträning idag. Vi har inte tränat det på ett tag, utan har faktiskt tränat ingångar lite på annat vis. Men det skadar inte att träna lite bakdelskontroll lite då och då.

Senare under kvällen fick Elda följa med till djuraffären. Jag köpte en leksak som vi kommer använda i våran träning som belöning, och lite tuggben. Elda fick sig lite miljöträning, vilket är behövligt! Hon är en liten pipfia som inte tycker det är kul att "inte göra något" när det händer så mycket roligt runt omkring.

Milo och Elda ligger nu och sover tillsammans, mina älsklingar   

Ibland vill även Leo vara med på ett hörn. Han kan erbjuda allehanda beteenden, men han kan även dessa tre konster som är en del av det jag lärde honom när jag och han var yngre. Det sitter där som berget    och ibland är det kul att visa upp dem för andra.

Nu i mars blir Leo 9 år   

Jag får ibland frågan varför jag tränar som jag gör. Jag hör också ganska ofta att det viktigaste är att man uppnår resultat i sin träning, att det är just det som är huvudsaken.

Precis så har jag också tänkt, eller snarare gjort. Förr tänkte jag inte så mycket på varför hunden betedde sig som den gjorde, eller hur den mådde när jag tränade den, jag var mest inne på att få fram de beteenden jag ville ha och få bort dem jag inte ville ha.

Leo blev tränad med koppelryck, "nejande" och obehag. Han är en fin hund idag, inget fel på honom alls, men att jag aldrig någonsin stannade upp och frågade mig själv - hur mår Leo?

En dag för ca 3,5 år sedan kom jag i kontakt med en tjej som sysslat med klickerträning och positiv förstärkning under många år. Jag frågade om vi kunde träffas, jag blev intresserad av att se hur denna träning gick till. Efter att ha sett henne träna sin hund blev jag mycket intresserad av att ta reda på mer. Om det inte vore för henne hade jag kanske aldrig blivit så "klickerfrälst" som jag är idag, och det kommer jag vara tacksam för i resten av mitt liv   

Här började resan för mig, resan till mer förståelse för våra fyrbenta vänner. Jag läste en bok, läste massor på internet, och framförallt fick jag hjälp av erfarna klickerfolk att lära mig och utvecklas i min träning.

När jag väl började förstå hela "tänket" och filosofin bakom klickerträning och positiv förtärkning blev allt så klart för mig. Jag såg hela hundträningen från en annan synvinkel - HUNDENS 

Jag har en lång väg att gå och mycket att ännu lära mig. Men jag känner mig på god väg, och slukar all ny kunskap jag kan komma åt.

Idag tränar jag inte längre med syftet att bara uppnå resultat. Hela min träning baseras på att mina hundar ska få en rolig upplevelse och vilja göra som jag vill för att dem själva väljer det. Jag vill att mina hundar ska vara glad, frammåt och nöjda med allt i sitt liv. Jag vill inte ha en hund som lever i rädslan att få ett obehag om den inte gör det som människan tycker är rätt.

Jag har fått en större förståelse och respekt för hundar som levande och kännande varelser. För mig är det viktigaste i mitt hundägande att göra mina hundar lyckliga och nöjda med livet!

Jag tycker alla människor som tränar hund borde tänka mer på hur hunden uppfattar situationen och träningen. Varför hunden gör som den gör, och försöka hitta lösningar utefter det.

En lydig hund är inte alltid en lycklig hund.

Lyckan sitter inte i lydnaden, utan i vilken väg man valt som hundtränare att ta sig dit på.

Så min slutgiltiga slutsats är att den största skillnaden mellan mjuka och hårda metoder är hundens lycka och syn på livet.