Idag har det blåst som tusan, men vädret har varit fint. Jag och Leo tog en promenad på 35 minuter, han är ju fortf hostig, men lite får han ju komma ut endå tycker jag.

Sedan gick jag och Milo ut på en två timmars promenad där vi blandade lösgående i skogen, träning och "bolletande", som är den nya favoriten.

Kan inget om upplet (har köpt en bok dock!), men att gömma bollen när Milo ser på uppbunden vid ett träd, och sedan gå tillbaka, koppla loss honom och låta honom leta, det har funkat jättebra! Idag gjorde vi det fem gånger, varav två var alldeles för lätt. Men tre gånger fick han jobba lite för att hitta bollen, och det gick super! Vi jobbar på att han kommer till mig och lämnar bollen i handen, för belöning. Släpper han den på marken väntar jag tills han plockar upp den igen och ger den till mig i handen efter ett "tack" :)

 Eftersom att Milo klarar detta så bra som han gör tycker jag heller inte att jag kräver för mycket av honom, även om jag inte tänker på vind och sådant, det är sånt jag måste lära mig! Han gillar iallaf att söka, helt klart!!

Lite uppdatering om ensamheten kanske kan vara på sin plats också.

Milo är i en period då han inte riktigt verkar veta vad han ska tycka om det. Jag lämnar honom inte så ofta dock, mest när jag måste handla snabbt och då handlar det ju om 15 minuter kanske, och sedan när jag är ute med Leo, och då handlar det om cirka 1 timme + eller -. Ofta går det bra, men ibland kan vi falla tillbaka, och han börjar yla och skälla. Då kan han hålla på i 10-15 minuter innan han blir tyst. Sedan tror jag att han är tyst.

Jag har märkt att han behöver sin tid att varva ner och bli trött innan jag lämnar honom. Jag kan inte bara stänga om honom i buren och sedan gå, utan måste vänta i 15-20 minuter innan jag går, då brukar det gå bättre.

Jag hoppas att detta är en period som går över, med skällandet alltså, vi som har kommit så långt.

Nu har vi tagit det lugnt ett par dagar, nästan ingen träning alls. Milo är dock en hund som behöver något litet varje dag, det märker man, annars blir han rastlös. Dock är jag glad att han heller inte är en "arbetsnarkoman" som måste jobba hela tiden ;)

jag har jobbat, varit trött och det har varit så mycket.

Jag bara längtar tills milo kan få bli helt frisk så vi kan komma igång o träna igen på riktigt!

Lillkillen är nu 11 månader gammal, tiden går FORT!

Jag och Milo tog en promenad i skogen på 1,5 timmar idag, solen sken så skönt och jag kunde inte låta bli. Milo verkar så gott som frisk, han hostar dock någon gång fortf, men är pigg och glad.

Vi tränade lite inkallning och jag gömmde bollen 4 gånger åt honom så han fick söka upp den. Gjorde det väldigt lätt, men det gick superbra!

Efter ca en timme möter vi en dam med hund. Jag upptäcker inte hunden (hade solen i ögonen) förrän vi bara var några få meter ifrån varann. Milo springer fram en bit, men stannar sedan. Jag ropar på honom, lockar och fjantar mig, och när Milo precis är påväg att vända upp mot mig och komma så SLÄPPER damen sin hund!! Med kommentaren: "han är så snäll och kastrerad"....*SUCK*

Jo visst, han var snäll, och hundarna lekte jättebra ihop, men det är inte det som var grejjen...nu antar jag att min träning med hundmöten lös kommer försvåras, då han kommer associera dem med roliga hundar och lek!! Nästa gången kanske han springer fram!! Fan också!!!!

Hundarna hade hunnit hälsa innan jag hann varna om kennelhostan, vilken damen får skylla sig själv. Hon kunde ha frågat först. Och milo som faktiskt var påväg att välja mig framför hunden!

Sedan kunde jag faktiskt inte med att göra annat än att låta hundarna leka en stund med varann...skadan var ju redan skedd. Och visst, damen var jätte trevlig, likaså hanhunden...men jag tänker på min träning!!

Men, men...

Vi avslutade promenaden med att vandra omkring nere vid havet/röda sten och tränade lite hundmöten där. Han hoppade upp på stenar och murar och kikade på svanarna.

Jag och Leo tog sedan en kortare promenad..han börjar bli riktigt dålig han.

Idag har vi inte gjort så mycket. Jag och Milo var på en 40 minuters promenad i skogen efter jobbet, Leo och jag var sedan ute i ca 20 minuter. Han börjar bli riktigt dålig nu, och med tanke på hans ålder vill vi ta det väldigt, väldigt lungt.

Hundarna har sedan sovit ett par timmar, trötta verkar det som. För milo är det mycket på jobbet varje dag och han brukar alltid vara väldigt, väldigt trött när vi kommer hem.

Här kommer lite bilder från helgen:

Idag har vi varit ute i regnet, tog en halvlång (40 min) promenad, men vågade inte gå mer, hundarna hostar ju fortf lite. Milo verkade lite tagen och frös ju såklart, stackarn.

Vi har tränat lite apportering också, inomhus.

Det är verkligen otroligt vad Milo har fått föremålsintresse, han bär på det mesta ute, speciellt pinnar. KUL :)

Det borde inte vara så svårt att börja med uppletande med honom då iallaf, det hade varit jättekul att testa. Så Lin, när milo är frisk så behöver jag din hjälp ;)

Idag ska jag och pappa gå handledarkursen på körskolan, sedan ska jag och pappa övningsköra så mycket det bara går!

Ha en bra dag!

Ja, helgen spenderade vi ju i Kungshamn. Jätte mysigt faktiskt tyckte vi allihopa, men det blev inget av några längre skogpromenader inte, det blåste som tusan! Milo ville helst av allt inte ut alls, och hundarna är ju sjuka, så vi höll oss till normallånga promenader och aktivering inomhus istället.

I kungshamn finns det massor av roliga lådor och skår i köket som är lätte för milo att stänga, och det finns massor av dem. Så vi sysselsatte oss mycket med att stänga luckor och lådor. 6 stycken på en gång lyckades vi uppnå! Duktig kille! Och utan frustration också, vilket han lätt kan få om det blir liiite, liiite för svårt eller krävande. Men det gick sååå  bra!

När vi kom hem var båda hundarna jätte dåliga i magen, varför vet jag inte. Milo har återhämtat sig, men Leo är fortf lite dålig, så vi fortsätter ta det lugnt. Idag har vi däremot tagit en timmes promenad i skogen, fast båda kopplade, för lugnhetens skull alltså :)

Idag passade vi på att promenera lite i skogen i Nödinge när vi var där och hälsade på hemma hos Roberts mamma. Vi tog det lugnt, och Milo fick bara vara lös korta stunder, han är ju fortf lite sjuk. Energin sprudlar dock, och jag känner att han måste få springa av sig lite.

Han fann en stoooor grushög att demolera, han älskar det! Han får det berömda stafferycket, springa upp ner, upp ner, runt, fram och tillbaka, haha! och har detdär galna ansiktsuttrycket!  Sååå charmigt.

Leo sysselsatte sig med sin grävning även idag, han älskar det :) Idag blev han dock inte lika lerig :)

Imorgon åker vi till kungshman över helgen, hundarna ska med såklart. Återkommer med bilder och berättar hur vi haft det :)

Här kommer dagens bilder, visste har Milo blivit stor? Han är nu 10,5 månader, visst går tiden fort? 

idag tog jag, Robert, Milo och Leo en skogpromenad uppe i sjöbergen. Mysigt, fast väldigt blåsigt.

Vi aktiverade Milo lite genom att springa och gömma oss var sin gång och han fick leta efter oss.

Leo körde sin älsklingsgrej - grävning. Resultatet av den ser ni på en av bilderna nedan, haha, tassarna är svarta. Sötnosen.

Efter promenaden gick vi till grillen och köpte oss lite god mat. Milo frös under vändetiden medan Leo la sig tillrätta för att njuta i kylan.

Snacka om olika hundar man har ;) Den ena njuter på sommaren och den andre på vintern.